JR / Exposition Paris 2009 - Ile Saint Louis

JR / Exposition Paris 2009 - Ile Saint Louis
Uploaded by JR. - Arts and animation videos.

http://www.jr-art.net/

En kort novell

När jag var liten bodde jag alltid på landet under somrarna.
Det var på den tiden då klockan inte bestämde när jag skulle gå och lägga mig - Det gjorde istället solen.
När det blev mörk kom jag hem.
På sommaren blev det inte riktigt mörkt, men jag måste ju komma hem någon gång, så när jag inte längre kunde se solen – så gick jag hem.

Det var på den tiden då sommarlov var sommarlov, inte sommarjobb.
Sommar var sommar, vinter var snöiga lekar, och julafton var inte ännu en sprucken illusion av lycka.

När jag var liten var sommarnätterna alltid varma… mycket varma.
Därför stod alltid fönstret öppet till mitt rum på andra våningen till den idylliska röda torpet med dom vita knutarna på landet.

När jag inte längre såg solen gick jag hem, upp för trappan in på mitt rum och tog av mig kläderna. Innan jag la mig brukade jag knyta ett snöre kring fotleden som jag sedan hängde ut genom fönstret. I ändan på snöret band jag fast en bit aluminiumfolie.
Därefter la jag huvudet på kudden. När kudden blev varm vände jag på den så att den blev kall, när den sedan blev varm igen vände jag på den igen så den blev kall. Till slut somnade jag. Jag sov mycket djupt, tills någon rykte i snöret!
Det var mina vänner som väckte mig. Deras ficklampor reflekterades mot aluminiumbiten och skapade fina mönster på den mjuka, gröna gräsmattan utanför mitt fönster. Jag klädde på mig mina blåa favoritshorts, satte på mig min smutsiga turtles-tröja och klättrade ut genom badrumsfönstret, ner på veranda taket och ner för stuprännan.
Skor hade jag aldrig på sommaren.
Vi brukade gå ner till min farfars bod, så tysta vi kunde och sedan samla på oss verktyg. Hammare, spik, avbitare, skruvmejslar, skruvar, handskar och sågen. (Fast min far hade sagt att jag inte fick röra den för jag var för liten).
Sedan stack vi iväg, på tysta fötter, från sovande föräldrar.

Det var långt till våran hemliga plats i skogen. Den låg på andra sidan sjön, så vi fick småspringa hela vägen genom den magiska natten för att hinna.
När vi kom fram började vi bygga.
Träkojan hade redan blivit stor nog för oss alla. Tak, väggar, två rum, ett vardagsrum som vi skulle sätta in en tv i, och ett sovrum med några kuddar som sedan skulle bli en säng. En stege hade vi byggt också, det blev lättare så eftersom vi tänkte att vi skulle vara säkrast från alla leoparder, lejon och mammutar om kojan var högt uppe.
När brädorna eller spikarna tog slut brukade vi leka indianer och ”kabojs” ute i skogen kring sjön.
Det slutade alltid med att någon såg eller hörde något, som gjorde att någon annan skrek, och därefter fick alla panik och började springa. Ingen stannade eller såg sig bakåt förrän vi kom fram till en upplyst väg, där vi (efter att ha hämtat andan), skrattade oss dubbelvikta för att sedan gå tillbaka till sjön för att bada, nakna.

Efter en hel natts byggande på våran hemliga koja, efter alla uppslagna knän och skrapade händer gick vi sedan hem. Var och en hem till sig. Upp för stuprännor, över tak, och in genom badrumsfönster. Jag kommer ihåg att jag inte ens han vända på kudden innan jag somnade och kanske drömde om karateufon från Mars.

Nu är jag vuxen men får ibland lust att knyta ett snöre kring min fotled, fästa en aluminiumbit i ändan och hänga ut det genom fönstret på fjortonde våningen här i stan.
Snöret skulle inte räka ner, men om det skulle det - vem skulle rycka i det?
Sommarlov är inte längre sommarlov, vinterlek är inte längre vinterlek.

Jag undrar om kojan på landet finns kvar?
Jag skulle vilja åka dit. Sätta mig bland kuddarna i ”sovrummet” i sängen som tillslut blev färdig. Jag skulle vilja stänga ute vuxenvärldens alla problem, slänga min klocka i sjön och tänka tillbaka.
Jag skulle minnas ett rastlöst barn som bara ville ha sommarlov, inte sommarjobb.
Det var bättre förr.

Amazing Grace: Jeff Buckley - Satisfied Mind

Efter att ha sätt dokumentären Amazing Grace: Jeff Buckley blev jag riktigt inspirerad och satte igång att göra en tavla samtidigt som dokumentären fick spela igen i bakgrunden. Tavlan kommer upp senare i veckan men så länge tipsar jag vidare på en fantastisk inspirations källa:

(text längre ner)


Jeff Buckley, född 17 november 1966 i Anaheim i Kalifornien, död 29 maj 1997 i Memphis i Tennessee. 1997 var Buckley och hans nära vän ute vid en flod (Wolf River Harbour) i Memphis i samband med inspelningarna av Buckleys andra album, My Sweetheart the Drunk (som senare släpptes postumt under namnet Sketches for My Sweetheart the Drunk). De satt vid stranden, Buckley sjöng och hans vän spelade på en gitarr. Buckley bestämde sig för att ta en simtur med kläderna på, trots att kompisen avrådde honom. Hans kompis vände sig bort för att flytta sin gitarr och radio just som en bogserbåt passerade i floden. När han vände sig tillbaks var Buckley försvunnen. Efter några dagars letande hittade polisen honom död i vattnet.

Lyrics:
How many times have you heard someone say,
"If I had money, I would do things my way."
But little they know, that it's so hard to find
one rich man in ten, with a satisfied mind.

Money can't buy back all your youth when you're old,
a friend when you're lonely, or peace to your soul.
The wealthiest person, is a pauper at times
compared to the man with a satisfied mind.

When my life is over and my time has run out,
my friends and my loved ones, I will leave there's no doubt.
But one thing's for certain, when it comes my time,
I'll leave this old world with a satisfied mind.
But one thing's for certain, when it comes my time,
I'll leave this old world with a satisfied mind mind mind, mind mind,
satisfied mind.

Graffiti 2009

En samling av graffiti 2009:


Denna prodd på VS gjordes med Aker aka Jahok från tyskland,, en målning som caos från finland senare satte en kråka på.
Denna målning proddade jag tillsammans med aston vid ett välkänt fame...

...målningen kom även upp på graffiticreator.net senare under året...

En till bild..

En Tavla gjord till en kompis

En lite abstrakt tavla 90X50 cm

Denna målning är även den gjort i samma fame tillsammans med bror fresh. Denna dag måste vara en av de skönaste sommardagarna den sommaren. Efter målandet gled jag nämligen ut till Vårberg, med en snabb avvikare till förortens lokala konsum wannabe, och införskaffade mig något exotisk pålägg, en baget och ett 6-pack 3 halvor, bytte om till flippfloppsen och drog på mig stekögonen för att ansluta mig till de andra bland klipporna nere vid vattnet...

Denna gjordes lite halv spontant en tidig söndagsmorgon ute i högdalen vid den gamla cyklopen som några nötter sedan brände ner. RIP...

Filmen har ni här:

http://www.youtube.com/watch?v=KoIPl6hj7_E

"Tänker tanka champagne och skapa mitt livs novell"

http://www.youtube.com/watch?v=s4r9PGauEf8

Snabb och clean majs gjord på landet på en ca 10 min. Måste säga att den blev lite fräsig med tanke på att vi tankat champagne och shotat rödvin under en 2 dagars period utan mat. Calle de gör vi om snart tycker jag !

Ducks and trucks

Jag har börjat läsa en gammal bok som jag för första gången läste i början av 9an i högstadiet. Då, första gången, tyckte jag den var "absolute rubbish" som karaktären i boken använder flitigt i sitt tänkande. Nu, efter att ha läst den 4 gånger, är det nog en av de böcker som har berört mig mest.
I vilket fall så fick jag en ide till en bild när jag satt på café Fåtöljen vid Mariatorget:

"I was wondering where the ducks went when the lagoon got all icy and frosen over. I wondered if some guy came in a truck and took them to a zoo or something. Or if they just flew away"
-Citat från "The Catcher in the Rye" J.D. Salinger

Min lustiga tolkning förklarat med en bildtext till bilden blev:

Sommaren börjar närma sig och stockholms stad börjar köra tillbaka fåglarna till parker och dammar runt om vår fina stad. Ett riktigt vårtecken detta!

Hate

Burns the sky

Började skissa lite i photpshop, tiden flög iväg med ny musik på spotify och de hela slutade med min första ordentliga piece gjord i photoshop.

Lite nöjd blev jag men har ännu inte hunnit utforska ens en gnutta av alla möjligheterna med PS.. kanske kommer fler snart